6 okt

05.57 Fikar. Igår va de dömning i Malung. Trevligt som vanligt. Mina hundar väl omhändertagna i sekretariatet t.om. (Ingen här hemma)

Dömde lätta klasser och de är inte de lättaste. Väldigt intressant faktiskt. Ju lägre klass ju fler brister finns de(vanligtvis och helt på sin plats)

Springer fort,springer sakta eller bitvis inte alls, kastar med huvet….tittar ut från banan upp i himlen…stilla händer…viftande händer….slarviga vägar….fina vägar….ALLT. Så intressant egentligen. Det är ju där allt börjar. Samtidigt kan ju hästmatrialet variera-inte kvalite utan matrial. Russ-tinker-travare-cob-fjording-litet halvblod-lektionshästar-ärvda hästar mm mm . Det händer ju sällan i en Intermediare I.

Detta va inte endast om Malung utan så här kan de va rent allmänt. Blev bara påmind. Har inte av olika orsaker dömt så mkt lägre klasser.

Kom hem vid 18 och mådde inte alls bra. Huvet o allmänt mående. Försöker se när jag ska ge mej själv en veckas semesterHösten som jag trodde skulle blir lugnare allt eftersom blir värre tror jag. Det ÄR roliga saker men livet i stort liksom tär på mej.

Massa kurser över hela Sverige….man vill träna o tävla man MÅSTE jobba o få in pengar . MÅSTE sälja en del hästar…inte bara måste utan vill dessutom.

SKulle behöva gå i samtal men där känner jag mej som en repig grammofonskiva. Samma saker. Detta jädra Moment 22.

Tycker alla saker var o en för sig är jätteroliga. Allt jag gör är faktikst roligt. Träna är roligt…ha träningar är roligt…..mocka är roligt….tävla är roligt…. Men jag känner mej alldels för trött. Behöver kanske samtalsterapi ändå